Det börjar bli länge sedan jag skrev. Det har hänt mycket ett tag – så som att jag arbetet 150%. Men jag kommer strax tillbaka då jag filar på ett lite längre svar till Dexter som skrivit en del kommendarar på tidigare inlägg.

I väntan på det längre inlägget så vill jag bara göra en kort observation: av de kårer som inte anger rent ekonomiska skäl till varför de inte är en del av SFS tycker jag mig ana en viss gemensam politik. Samma politiska fåra tycks omge dem som anser att studenters åsikter (närmare bestämt deras egna åsikter) inte tas till vara av studentkårerna.

Kårer är till sin natur demokratiska organisationer där alla medlemmar har lika möjlighet att påverka. Ett vanligt fenomen i sådana organisationer är att de som är i minoritet länge tenderar att ogilla hela systemet.

S-studenter, Gröna studenter och VSF beskriver hur majoriteten av studenterna är i politisk oposition i riksdagspolitiken och visar hur frustrerande det är. Jag tror frustrationen hos minoriteten av studenter som varit minoriteten av studenter väldigt länge är väldigt stor.

Annonser