Regeringen har lagt en liten internationaliseringsproposition.

Att som svensk student lämna landet och studera ute i världen något år, det är bra och ska stödjas med stipendier.

Att som utländsk student komma till Sverige och studera är dåligt, där måste man införa studieavgifter.

Vet regeringen vilka krafter de leker med?

Annonser

ectsECTS-betygen – EU:s halvhjärtade försök att skapa gemensamma jämförbara betyg inom hela Europa – går ÄNTLIGEN i graven. Detta uppger Lundagård och citerar en källa vid EU-komissionen.

– Det fanns ingen konsensus bland expertgruppen som arbetat med ECTS Users Guide kring hur man skulle göra med betygen men till slut bestämde vi att betygsskalan inte längre ska var en del av ECTS. Det var för kontroversiellt, säger Christian Tauch som ansvarar för ECTS Users Guide, vid EU:s generaldirektorat för kultur och utbildning.
Han menar att det fanns ett tydligt problem som behövde lösas när man föreslog de gemensamma betygen men att man nu märkt att det var ett för ambitiöst projekt.
– Det visade sig vara svårt att få lärosätena i Europa att anpassa sig till det här så därför tog vi bort det. Universitet som vill behålla betygen kan göra det, det är deras eget beslut nu,, säger Christian Tauch.

Det ÄR viktigt med gemensamma standarder. Det ÄR viktigt med samsyn. Men ECTS-betygen var en så sälsynt klantig konstuktion. Ingen förstod. Ingen gjorde likadant. Och inte på en enda punkt har man lyckats med intentionerna att få ett gemensamt, jämförbart, rättssäkert betygssystem.

  • Gemensamt – När Lunds universitet gjorde en rundfrågning i Utrecht-nätverket fick man besked av flera aktörer att man inte alls befattar sig med ECTS-betyg.
  • Jämförbart – LU fick inte två svar som var lika. Det finns idag lika många sätt att hantera ECTS-betyg som det finns tillämpliga universitet.
  • Rättssäkert – *suck* Var ska jag börja? Ytterst få lärare vid svenska lärosäten vet hur man sätter ECTS-betyg. ECTS-betygen är knappt förenliga med verksförordningen. De saknar stöd i Högskoleförordningen, har ifrågasatts av Högskoleverket och det finns inget sätt att garantera att betygen sätts likartat.
  • Betygssystem – Tja, vad var det egentligen. Man ska veta att ECTS finns i (minst) tre officiella versioner, och har pendlat mellan att kallas betygsskala och översättningsnyckel.

Jag skrev redan den 7 november om ECTS-betygens snara död. Nu blir det av. Tack EU!

Gränsöverskridande. Typiskt modeord i högskolesfären idag. Lunds universitet brukar oftast mena att lärare och studenter ska våga gå över gränser inom universitetet – verkliga eller hittepå. Men ibland så vågar man titta på den närmsta och verkligaste gräns men kan hitta.

Ska vi våga kliva över sundet?

För vissa här på universitetet kan det vara nog skrämmande att man nu har ett samarbete med en så gudsförgäten avkrok som Malmö – för att inte tala om Kristianstad (genom skogen och över bergen). Hur jobbigt och skräckinjagande är det då inte att samarbeta med Danmark?

Tack och lov finns det tappra studenter som trotsar språkbarriärer och lömska vatten för att skaffa en utbildning i Köpenhamn. (Lunds universitet har faktiskt utbytesstudenter som pendlar till utbytesorten.) Och då visar det sig hur rasande osmidigt det är att studera på andra sidan sundet. CSN gillar t.ex. inte det här med valutakurser. När nu den danska kronan står i 1.50 är det inte lätt att vara svensk i Köpenhamn.

Nu vill Leijonborg ge 200 miljoner för att universitetslärare ska ges möjlighet att åka ut i världen och bana väg för framtida svenska utbytesstudenter. Lovvärt, men passa på att fixa undan lite av det byråkratiska krånglet också. Det är inte bara lathet som gör att studenterna stannar hemma.

Idag yttrar sig Tomas Brage, ”min” studierektor på Fysiska institutionen i Lund, i Sydsvenskan och vill ha ett tidigare ansökningsdatum till universitetets internationella masterprogram. Tydligen har vi 65 sådana program i Lund, d.v.s. program som har undervisningen helt på engelska. Tomas Brage tycker helst att vi skulle ha antagningen till hösterminen redan på hösten innan. Vad man vill uppnå med detta är att ”konkurrera om de bästa studenterna som nu går till USA till exempel”.

Jag har länge frågat mig vad det är som gör Lunds ”internationella program” internationella. Eller, rättare sagt, vad är det som gör att de andra programmen inte är internationella. Jag är övertygad om att de internationella studenterna bidrar positivt till högskolesektorns utveckling. Därför måste vi göra det smidigt för intenationella studenter att komma hit (bland annat ska vi inte införa studieavgifter). Men, vi får inte kompromissa med att svenska studenter ska kunna söka svenska utbildningar på ett smidigt sätt.

Enklast vore naturligtvis att ha ett enda ansökningsdatum för alla studenter, svenska som utländska. Nu går inte det eftersom:

  • Utländska studenter måste ha antagningsbesked under våren för att kunna skaffa uppehållstillstånd och ordna med flytt utomlands.
  • När man gör utvalet till nybörjarprogrammen måste alla gymnasiebetyg och folkhögskolebetyg finnas klara, och det händer ju inte innan sommarlovet.

Jag vet att det är ett problem även för många svenska studenter att det är så kort tid mellan antagningsbeskedet och att utbildningen börjar (en dryg månad). Men man måste diskutera hur lång framförhållning man kan kräva av sina presumtiva studenter. Jag tycker att man kan kräva längre framförhållning av de internationella studenterna än de svenska.

Kanske, kanske är det då bättre att ha kvoter för de internationella studenterna. Jag tror att vi ska hålla den inhemska antagningen så enkel och undantagslös som möjligt.

För övrigt (1) så anser jag att studera.nu måste förbättras.

För övrigt (2) så fick jag mitt antagningsbesked i går. Nästa termin kommer att innehålla Fysik 3 (61-90 hp) och Latin för naturvetare (distanskurs från Uppsala).