Aftonbladet lyckades reta upp mig en stund idag. Sedan insåg jag vad som egentligen stod i artikeln. Då blev jag sur för att jag hade gått på rubrikerna.

Hur som helst. Detta var rubriken:

Hundratals nekas att skriva högskoleprovet

och nyheten var:

I Linköping kommer 2 350 personer att skriva provet på lördag och tentasalarna på Campus Norrköping, Kungsgårdgymnasiet och Linköpings universitet kommer att vara fyllda till bristningsgränsen. Normalt brukar de som anmält sig lite försent eller de som kommer från andra städer men befinner sig i Linköping, också ges möjlighet att skriva.

– Inte ens det har vi kunnat göra i år, på grund av platsbrist, säger Marie Orest, administratör på Studentcentrum vid Linköpings universitet, till Norrköpings Tidningar.

Totalt nekas 300 personer att skriva. Det är de, vars anmälningar kommit in efter sista anmälningsdagen den 15 februari.

– De som inte anmält sig i tid som har nekats att skriva, förklarar Nils Olsson. Man får se det som positivt att alla som anmälde sig i tid i alla fall fått plats.

Att man nekar de som har anmält sig för sent att skriva – det kan jag inte ifrågasätta. Men artikeln säger ändå något som är viktigt. Antalet personer som vill skriva högskoleprovet har ökat ganska dramatiskt. Enligt Högskoleverket är det en 20-procentig ökning till denna termins prov. Enligt verket är det tre skäl som ligger bakom detta:

  • Ovanligt många 19-åringar
  • Försämrad konjunktur
  • Förändrade antagningsregler

Och för en gångs skull är jag helt enig med verket. (Tro mig, det är inte så ofta.) Det intressanta, tycker jag, är vilken betydelse högskoleprovet plötsligt har fått för Högskolesverige. Meningen var en gång i tiden att man skulle ha ett urvalsinstrument för studenter med yrkeskompetens. Alltså, de som inte hade komplett gymnasium men minst 4 års yrkeserfarenhet (det som man kallade 25:4-regeln). Nu finns inte den regeln kvar, men Högskoleprovet består. Och idag är det helt självständigt. 

Är det inte en märklig tanke att du skriver ett prov under en lördag, och med resultatet kan du konkurrera mot tre års samlade gymnasiebetyg. Men det funkar ju! När man utvärderar provet finner man gång på gång på gång att de som får bra på högskoleprovet också klarar sig bäst på högskolan. Och vice versa.

Hur gör de?

Annonser

Idag yttrar sig Tomas Brage, ”min” studierektor på Fysiska institutionen i Lund, i Sydsvenskan och vill ha ett tidigare ansökningsdatum till universitetets internationella masterprogram. Tydligen har vi 65 sådana program i Lund, d.v.s. program som har undervisningen helt på engelska. Tomas Brage tycker helst att vi skulle ha antagningen till hösterminen redan på hösten innan. Vad man vill uppnå med detta är att ”konkurrera om de bästa studenterna som nu går till USA till exempel”.

Jag har länge frågat mig vad det är som gör Lunds ”internationella program” internationella. Eller, rättare sagt, vad är det som gör att de andra programmen inte är internationella. Jag är övertygad om att de internationella studenterna bidrar positivt till högskolesektorns utveckling. Därför måste vi göra det smidigt för intenationella studenter att komma hit (bland annat ska vi inte införa studieavgifter). Men, vi får inte kompromissa med att svenska studenter ska kunna söka svenska utbildningar på ett smidigt sätt.

Enklast vore naturligtvis att ha ett enda ansökningsdatum för alla studenter, svenska som utländska. Nu går inte det eftersom:

  • Utländska studenter måste ha antagningsbesked under våren för att kunna skaffa uppehållstillstånd och ordna med flytt utomlands.
  • När man gör utvalet till nybörjarprogrammen måste alla gymnasiebetyg och folkhögskolebetyg finnas klara, och det händer ju inte innan sommarlovet.

Jag vet att det är ett problem även för många svenska studenter att det är så kort tid mellan antagningsbeskedet och att utbildningen börjar (en dryg månad). Men man måste diskutera hur lång framförhållning man kan kräva av sina presumtiva studenter. Jag tycker att man kan kräva längre framförhållning av de internationella studenterna än de svenska.

Kanske, kanske är det då bättre att ha kvoter för de internationella studenterna. Jag tror att vi ska hålla den inhemska antagningen så enkel och undantagslös som möjligt.

För övrigt (1) så anser jag att studera.nu måste förbättras.

För övrigt (2) så fick jag mitt antagningsbesked i går. Nästa termin kommer att innehålla Fysik 3 (61-90 hp) och Latin för naturvetare (distanskurs från Uppsala).